PRONUNCIATION: guh-LISH-uhns

ALTERNATIVT NAMN: Gallegos

LOCATION: Norra Spanien

BEFOLKNING: 2,7 miljoner euro

SPRÅK: Gallego; kastiliansk spanska

RELIGION: Romersk katolicism

1 - INLEDNING

Galicien är en av tre autonoma regioner i Spanien som har sina egna officiella språk utöver kastiliansk spanska, det nationella språket. Galiciernas språk kallas gallego, och galicierna själva kallas ofta gallegos. Galicierna härstammar från Spaniens andra våg av keltiska inkräktare (från de brittiska öarna och Västeuropa) som kom över denPyrenéerna omkring 400 f.Kr. Romarna, som anlände under andra århundradet f.Kr. gav galicierna deras namn, som härstammar från det latinska gallaeci.

Galicien enades först som ett kungarike av den germanska Suevi-stammen på 500-talet e.Kr. Sankt Jakobs helgedom (Santiago) grundades i Compostela 813. Kristna i hela Europa började strömma till platsen, som har förblivit en av världens största pilgrimshelgedomar. Efter enandet av de spanska provinserna under kung Ferdinand och drottning Isabella på 1400-talet,Galicien var en fattig region som var geografiskt isolerad från det politiska centrumet i Kastilien i söder. Fattigdomen förvärrades av återkommande hungersnöd. När den nya världen upptäcktes 1492 utvandrade ett stort antal människor från regionen. Idag finns det fler galicier i Argentina än i Galicien självt.

Även om Francisco Franco själv var galicier undertryckte hans diktatoriska regim (1939-75) regionens strävan mot politisk och kulturell självständighet. Sedan hans död och införandet av en demokratisk regim (parlamentarisk monarki) i Spanien har dock det galiciska språket och kulturen fått en renässans. En växande turistindustri har förbättrat regionens ekonomiska utsikter.

2 - LOKALISERING

Galicien ligger i det nordvästra hörnet av Iberiska halvön. Regionen avgränsas av Biscayabukten i norr, Atlanten i väster, floden Mió i söder (som utgör gränsen mot Portugal) samt León och Asturien i öster. Galiciens kustlinje innehåller ett antal natursköna flodmynningar (rías) , som lockar allt fler turister till regionen. Områdets milda, regniga och maritima klimat står i skarp kontrast till de torra och soliga markerna i södra Spanien. Cirka en tredjedel av Galiciens befolkning bor i stadsområden.

3 - SPRÅK

De flesta galicier talar både kastiliansk spanska, Spaniens nationalspråk, och gallego, deras eget officiella språk. Gallego har blivit mycket vanligare sedan Galicien fick status som en autonom region efter slutet på Francos diktaturstyre. Liksom katalanska och kastilianska är gallego ett romanskt språk (ett språk med latinska rötter). Gallego och portugisiska var ett enda språk fram tillpå 1300-talet, då de började skilja sig åt. Idag liknar de fortfarande varandra.

4 - FOLKLORE

Galicisk folklore innehåller många amuletter och ritualer som är relaterade till de olika stadierna och händelserna i livscykeln. Populära vidskepelser smälter ibland samman med katolicismen. Till exempel finns amuletter (charm) och rituella föremål som anses avvärja det onda ögat ofta tillgängliga nära platsen för en religiös rit. Övernaturliga krafter tillskrivs en mängd olika varelser. Dessa inkluderar meigas, leverantörer av drycker för hälsa och romantik; klärvoajanter, kallade Barajeras ; och det onda brujas, eller häxor. Ett populärt talesätt säger: Eu non creo nas bruxas, pero habel-as hainas! (Jag tror inte på häxor, men de finns!).

5 - RELIGION

Liksom sina grannar i andra delar av Spanien är de allra flesta galicier romersk-katolska. Kvinnor tenderar att vara mer religiösa än män. I Galicien finns många kyrkor, helgedomar, kloster och andra platser av religiös betydelse. Den mest anmärkningsvärda är den berömda katedralen i Santiago de Compostela i provinsen La Coruña. Santiago har varit en av världens stora pilgrimshelgedomarsedan medeltiden (AD476-c.1450). Den överträffas endast av Rom och Jerusalem som andliga centra för den katolska kyrkan. Enligt en lokal legend upptäckte en herde resterna av St James här år AD 813. Den centrala roll som katolicismen spelar i den galiciska kulturen är också tydlig i de höga stenkors som kallas Cruceiros som finns i hela regionen.

6 - STÖRRE HELGDAGAR

Galicierna firar de viktigaste helgdagarna i den kristna kalendern. Dessutom firar de en mängd olika helgons högtider. Nattliga festligheter som kallas verbenas hålls inför religiösa helgdagar. Många galicier deltar också i pilgrimsfärder, som kallas romer som Till de sekulära (icke-religiösa) helgdagarna hör "Vikingarnas landstigning" i Catoira, då man minns och återskapar en attack från en vikingaflotta på 900-talet.

7 - ÖVERGÅNGSRITER

Förutom dop, nattvard och giftermål kan militärtjänstgöring betraktas som en övergångsrit för galicier, liksom för de flesta spanjorer. De tre första av dessa händelser är i de flesta fall anledningen till stora och dyra sociala sammankomster där familjen visar sin generositet och ekonomiska status. Quintos är de unga män från samma stad eller by som gör värnplikten samma år. De bildar en sammansvetsad grupp som samlar in pengar från sina grannar för att anordna fester och serenader för flickor. I mitten av 1990-talet hade värnpliktstiden förkortats kraftigt. Regeringen planerade att ersätta den obligatoriska militärtjänsten med en armé som helt och hållet var frivillig.

8 - RELATIONER

Galicien är ett bergigt land med ständigt regn och dimma och frodig grönska. Den stämning som förknippas med området är en keltisk drömskhet, melankoli och tro på det övernaturliga. Det finns en särskild term-. morriña- förknippas med den nostalgi som många galiciska emigranter har känt för sitt avlägsna hemland. Galicierna beskriver gärna de fyra största städerna i sin region med följande ordspråk: Coruña se divierte, Pontevedra duerme, Vigo trabaja, Santiago reza (Coruña har roligt, Pontevedra sover, Vigo arbetar och Santiago ber).

9 - LEVNADSFÖRHÅLLANDEN

Stadsbor bor vanligtvis antingen i gamla granithus eller i nyare flervåningshus i tegel eller betong. Utanför de största städerna äger de flesta galicier sina egna hem. De bor i cirka 31 000 små bosättningar som kallas aldeas. I varje aldea bor mellan 80 och 200 personer. Aldeas består vanligtvis av enfamiljshus av granit. Djur hålls antingen på bottenvåningen eller i en separat byggnad i närheten. Galicien har historiskt sett inte kunnat utvidga sitt territorium på grund av Portugal. Följaktligen tvingades invånarna att kontinuerligt dela upp sin mark i allt mindre enheter i takt med att befolkningen växte.Byns bondgårdar kännetecknas av granitkornbodar, som kallas hórreos Här odlas rovor, paprika, majs, potatis och andra grödor. Kors på taken ger både andligt och fysiskt skydd för skörden.

10 - FAMILJELIV

Kärnfamiljen (föräldrar och barn) är den grundläggande hushållsenheten i Galicien. Äldre far- och morföräldrar lever i allmänhet självständigt så länge båda är vid liv. Änkor tenderar att bo på egen hand så länge de kan, även om änklingar tenderar att flytta in i sina barns familjer. Detta är dock mindre ofta fallet eftersom galicier ofta flyttar från sina ursprungliga byar eller lämnar regionenGifta kvinnor behåller sina egna efternamn hela livet. Barn tar sin fars efternamn men fäster sin mors efter det. Galiciska kvinnor har en relativt hög grad av självständighet och ansvar. De utför ofta samma typ av arbete som män inom antingen jordbruk eller handel. Över tre fjärdedelar av galiciska kvinnor har betalda arbeten. Kvinnor axlar också den största delen avansvar för hushållssysslor och barnuppfostran, även om männen hjälper till på dessa områden.

11 - KLÄDER

Liksom människor på andra håll i Spanien bär galicierna moderna västerländska kläder. Deras milda, regniga, maritima klimat kräver något tyngre kläder än vad deras grannar i söder bär, särskilt vintertid. Träskor är en traditionell klädsel bland landsbygdsbor i det inre av regionen.

12 - MAT

Det galiciska köket är mycket uppskattat i hela Spanien. Den mest framträdande ingrediensen är skaldjur, inklusive kammusslor, hummer, musslor, stora och små räkor, ostron, musslor, bläckfisk, många typer av krabbor och gåssnäckor (en visuellt oattraktiv galicisk delikatess som kallas percebes). Bläckfisk är också en favorit, kryddad med salt, paprika och olivolja. Empanadas, en populär specialitet, är stora, flagnande pajer med kött-, fisk- eller grönsaksfyllningar. Bland favoritfyllningarna finns ål, nejonöga (en typ av fisk), sardiner, fläskkött och kalvkött. Caldo gallego, en buljong gjord på kålrötter, kål eller grönsaker och vita bönor, äts i hela regionen. Tapas (aptitretare) är populära i Galicien liksom i övriga Spanien. Galicien är känt för sina tetilla ost. Populära desserter är mandeltårta och (tarta de Santiago) , en regional specialitet.

13 - UTBILDNING

I Galicien, liksom i andra delar av Spanien, är skolgången gratis och obligatorisk mellan sex och fjorton års ålder. Vid den tiden börjar många elever den treåriga bachillerato (De kan sedan välja mellan ett års högskoleförberedande studier eller en yrkesutbildning. Det galiciska språket, gallego, lärs ut på alla nivåer, från grundskola till universitet. Ungefär en tredjedel av Spaniens barn går i privatskolor, många av dem drivs av den katolska kyrkan.

14 - KULTURARV

Galiciens litterära och musikaliska arv sträcker sig tillbaka till medeltiden (476 - 1450 e.Kr.). Gallegan-sångerna från trettonhundratalets trubadur Martin Codax är bland de äldsta spanska sånger som har bevarats. Under samma period skrev Alphonso X, kung av Kastilien och León, följande verk Cántigas de Santa María Detta verk består av 427 dikter till Jungfru Maria, var och en med sin egen musik. Det är ett mästerverk av europeisk medeltida musik som har bevarats i framföranden och inspelningar fram till idag. Galicisk lyrik och hovpoesi blomstrade fram till mitten av fjortonhundratalet.

På senare tid har Galiciens mest kända litterära person varit 1800-talspoeten Rosal'a de Castro. Hennes poesi har jämförts med den amerikanska poeten Emily Dickinson, som levde och skrev vid ungefär samma tid. 1900-talets galiciska författare som har blivit kända inkluderar poeterna Manuel Curros Enríquez och Ramón María del Valle-Inclán.

15 - SYSSELSÄTTNING

Galiciens ekonomi domineras av jordbruk och fiske. Regionens små jordbruk, som kallas minifundios, producera majs, rovor, kål, små gröna paprikor som kallas Pimientas de Padrón potatis som sägs vara den bästa i Spanien och frukt som äpplen, päron och vindruvor. Även om traktorer är vanliga kan man fortfarande se oxdragna plogar och tunga kärror med trähjul i regionen. Mycket av skörden görs fortfarande för hand. Traditionellt har galicierna ofta utvandrat på jakt efter arbete, och många sparar till sin eventuella återkomst. De som återvänder startar ofta affärsverksamheter,Galicien har också gruvdrift inom volfram, tenn, zink och antimon samt textil-, petrokemi- och biltillverkning. Det finns också en växande turistnäring, särskilt längs den pittoreska Atlantkusten.

16 - SPORT

Som i andra delar av Spanien är fotboll den mest populära sporten (fútbol) Basket och tennis blir också allt populärare som åskådarsporter. Deltagarsporter inkluderar jakt och fiske, segling, cykling, golf, ridning och skidåkning.

17 - REKREATION

Precis som människor i andra delar av Spanien tycker galicierna om att umgås på regionens många tapas (aptitretare) barer, där de kan köpa en lättare måltid och en drink. Bergen, flodmynningarna och stränderna i deras vackra landskap erbjuder rikliga resurser för friluftsliv.

18 - HANTVERK OCH HOBBYER

Galiciska hantverkare arbetar med keramik, fint porslin, jet ( azabache- en hård, svart form av kol som kan poleras och användas i smycken), spets, trä, sten, silver och guld. Regionens folkmusik avnjuts i vokala och instrumentala framträdanden. Folkdans är också populärt. Ackompanjemang tillhandahålls av det säckpipeliknande galiciska nationalinstrumentet, den Gaita , vilket återspeglar det keltiska ursprunget hos det galiciska folket.

19 - SOCIALA PROBLEM

Galicien är en av Spaniens fattigaste regioner. Historiskt sett har många av dess invånare emigrerat i jakt på ett bättre liv. Bara under åren mellan 1911 och 1915 flyttade uppskattningsvis 230 000 galicier till Latinamerika. Galicier har hittat nya hem i alla Spaniens större städer, liksom i Frankrike, Tyskland och Schweiz. Så många emigrerade till Buenos Aires, Argentina, under 1900-taletårhundradet som argentinarna kallar alla invandrare från Spanien Gallegos (Under senare år har en period av relativt välstånd fått utvandringen att minska till mindre än 10.000 personer per år.

20 - BIBLIOGRAFI

Facaros, Dana och Michael Pauls. Norra Spanien. London, England: Cadogan Books, 1996.

Lye, Keith. Pass till Spanien. New York: Franklin Watts, 1994.

Schubert, Adrian. Land och folk i Spanien. New York: HarperCollins, 1992.

Valentine, Eugene, och Kristin B. Valentine. "Galicians." Encyklopedi över världens kulturer ( Europa Boston: G. K. Hall, 1992.

WEBBPLATSER

Spanska utrikesministeriet. [Online] Tillgänglig //www.docuweb.ca/SiSpain/ , 1998.

Spaniens turistbyrå. [Online] Tillgänglig //www.okspain.org/ , 1998.

World Travel Guide. Spanien. [Online] Tillgänglig //www.wtgonline.com/country/es/gen.html , 1998.